På torsdag ska jag börja jobba igen.

JAG VILL INTE!!!!!

Det händer inte så jävla mycket. Igår spenderade jag hela dagen i Östersund. Blev väckt på morgonen av karln som hade vansinnigt ont i ett ben och mådde skit. En snabb tur till HC blev det, dom konstaterade att han har en ator infektion i kroppen. Dessutom blev dom oroliga över att det kunde vara en propp i benet så det blev akuten. Tonåringen och de två små fick följa. Jag vet ju att akuten inte är ett särskillt snabbt äventyr och jag törs inte lämna dom små ensamma med dom större ungarna så länge.
Så dom fick fara runt med mig i stan hela dagen... Vi var på affärer, vi tog strandprommenader, vi kastade sten i vattnet, och vi åkte runt i områden vi aldrig sett förr. Inte förrän vid 20:00 var vi hemma typ. Med en karl utan proppar men full av penicilin pga infektionen...
Det var en jävligt jobbig dag för oss alla helt enkelt.

Idag har jag varit och köpt några förvaringssystem med backar, för att ha leksaker i. Och en byrå...
Det är väl aldrig för sent att försöka få ordning va?

Så var det det här med Memma?! Törs man prova? Är det gott eller spyr man?
Nyfiken...

Jag har inte haft en cykel sedan jag var typ 14 år. Många år nu har jag varit sugen att skaffa en. Inte någon dyr mtb eller downhill utan en typisk gammal damcykel. Som jag bara kan ge mig ut på för att få lite skön egentid. Nu har jag ju dessutom en jycke som gärna hänger med och springer av sig energi.

Igår fick jag syn på denna på nätet: http://www.jula.se/cykel-swan-28-630027

Och nu är jag sugen!
Sådär gammal och ful på ett sätt som tilltalar mig. Undrar om jag inte måste köpa en sådan imorgon då jag ändå ska in till stan?
Priset är dessutom jävligt tilltalande: 999kr

Är den totalt übertöntig eller kan en Anna cykla runt på en sådan tro?
15-åringen tycker absolut att jag ska ha den, och han är alltid brutalärlig när jag frågar. Tycker han något är hemskt talar han om det.
(Perfekt son att ha med vid klädshopping!!!)

Så... Ska jag??

Jag skiter i #blogg100. Så är det! Jag KAN följa det, jag kan skita fram ett inlägg per dag bara för att jag måste. Men det känns inte kul. Det blir ett tvång som ger krystade jävla skitinlägg bara för sakens skull och jag vill inte ha det så. Jag vill skriva för jag VILL och behöver, och det tänker jag göra. Vetyder det sen att det blir någon dag utan inlägg så ska jag inte behöva ha dåligt samvete och känna mig skyldig. Och precis det gör jag av #blogg100. Det skapar ett misslyckande för mig, och just nu behöver jag inte fler sådana. Så... Fuck it!

..I..

Det här med att gå hemma sjukskriven är nog inte det ultimata för min hjärna. Det ger mig för mycket tid att tänka. Och allt tänkande gör mig fan lite paranoid. Jag ska försöka ruska av mig det men är inte så lätt som jag önskar...
Nästa vecka får jag sällskap av karln hela veckan så det blir bra.

Helt random så har vi gamat till oss en liten lägenhet till som ligger alldeles brevid vår. Den har stått tom länge så vi kontaktade hyresvärden och sa att vi tar den med, betalar 5000:-/mån för den OM jag får en total renovering av mitt nuvarande kök och ett stort badkar. Och det nappade dom på! Nu vet vi ju tyvärr hur snabba dessa hyresvärdar är men jag hoppas dom ska få till det här ganska snabbt. Då får alltså 15-åringen en egen ingång och eget krypin. Det öppnar då upp för möjligheten att 3-åringen kan förflyttas till eget rum såsmåningom. Inget barn i vårt sovrum, det var ett tag sedan!!

#blogg100

Jag orkar inte, vill inte, skriva ikväll.
Bare with me.

#blogg100

Det gnager i mig.. Gnager om jobb och utbildning. Jag trivs ju med själva arbetet. Och med barnen och förskolepersonalen. Men kärringarna... Jag vantrivs med dom påe n sån nivå att jag funderar på om det är värt det? Kanske borde jag ta en snabb utbildning till USKA och fly in i vården? Fly...
Igår var jag på ett jobbmöte. Kärringen jag jobbar med dagligen var där. Hon hejade på de som satt vid mitt bord men mig behandlade hon som luft. Såg mig inte. Och det får mig att undra. Hon som vikarierade för mig förut är där nu med när jag är sjukskriven. Det var hon som pratade skit och tillsammans med hon som ignorerade mig igår skickade mail till chefen med skitsnack om mig.
Är det samma visa nu? Håller trollpackorna på som bäst nu när jag inte är där?
Att tankarna finns där är det som gör att jag undrar om det är värt det. Att vara där. Ska jag alltid ha den oron?

#blogg100

#blogg100