Livet... som oftast.

Direktlänk till inlägg 27 oktober 2012

Jo det var ju så att...

Av Anna - 27 oktober 2012 08:18

Det senaste dygnet blev lite rörigt. Jag vaknade ledsen igår pga halsbandet och det kändes som att dagen nog inte skulle bli veckans bästa. Det blev den inte heller...


G var grinig för det var inte dagis så han plöjde runt och hade fokus på att reta lillebror och försöka slå personligt rekord i antal decibel han kunde komma upp i. 90 minuter tidigare än normalt åkte han isäng, för mor höll på drivas till vansinne.
Lillebror A som alltid sover middag kl 9.30 fick inte sova som han skulle och blev grinigare och grinigare för varje minut som gick. Han somnade 9.30, väcktes 9.35 av en ylande G. Han somnade 10.20, och väcktes 10.25 av en ylande G. Han somnade 12.30 då maken var hemma på lunchen och jag var ute... men 12.40 kom jag hem och då vaknade A. 13.30 somnade han igen.. och väcktes 15 minuter senare av min telefon... Då gav vi upp.
Övertrött A somnade sen inte förrän 20.30, men då däckade han som en klubbad säl stackarn.


Jag var till polisen klockan 12.00 Här i byn får vi koncentrera all kriminalitet och övriga polisärenden till mån-ons-fre mellan 12.00-15.00, ty det är bara då vi har bemanning på stationen. Naturligtvis var det inte bara jag som "måste passa på när det är öppet" och jag fick köa 30 minuter... Bara för att få beskedet att lokalt tar dom inte emot sk. förlustanmälningar. Jag måste alltså ringa 114 14.
Hem igen, ettrig och sur... Och telefonkö för 40:- innan en trevlig dam lät meddela att förlustanmälningar visst ska ske lokalt. Men hon tog min anmälan och var trevlig att prata med. Men ändå.... *mummel*


Telefonsamtalet 13.45 var S's assistent som meddelade att det varit lite handgemäng på skolan. S hade fått ett vredesutbrott och flygit på en annan med gymnastikpåsen som vapen. Det hade blivit samtal med den andres föräldrar, kurator, lärare och skolsköterska. Den andra har potential för medverkan på Dramaten och resultatet av det hela blev som han önskade. Uppmärksamhet och tycka-synd-om. Att ta till med handgemäng är inte på något sätt okej eller accepterat, och det vet S med. Men hans assistent sa: "Såhär mellan dig och mig, även om det inte är okej alls, så var det befogat."
Det låg mycket provokation bakom innan S exploderade. Nåja...
S blev skadad i bråket, och blev hemskickad av skolsyster med order om läkarbesök och röntgen.
Vi tillbringade 2 timmar på vårdcentralen, inget syntes på röntgen tack och lov. Alvedon blev det enda av det...
Tummen var svullen och hemskt ond, men idag är den bättre så det var nog inte så farligt.


Så var det Zyban. Tre dygn väntade jag på att sköterskan skulle ringa, sen ringde jag igen. "Oj då, har hon glömt det?" Dom skulle återigen be henne ringa.. och tre timmar senare gjorde hon det. En kvinna som lät som monoton sirap. Hon var inte alls så villig och enkel som jag hoppats på. Nu skulle det plötsligt vara samtal, stöd och läkarkontakter för att få Zyban. Nej tack sa jag, ge mig tabletterna så fixar jag resten själv. "Jamen vi skulle kunna träffas på tisdag och samtala lite om det här, och så kan vi boka in en läkartid åt dig sen när vi är klara du och jag!"
Jag har märkt att det är lättare att få som man vill inom vården om man är brutalrak och bestämd, men utan att vara otrevlig. Så jag svarade att jag varken har intresse eller behov av att samtala och träffa henne, utan kort och gott vill ha ett recept utskrivet. Till slut fick jag en telefontid med läkare så kunde jag "uttrycka mina önskemål där" istället. Strax efter 16, när jag redan sitter hos en läkare med S, ringer en annan läkare mig. Lite humor, för genom väggen hör jag läkaren på andra sidan prata med mig i telefon... Jag sa: "Jag vill ha Zyban, jag har ätit det förr, och jag önskar inga samtal och prat." Han svarade: "Mmhm, ja då har du receptet på Apoteket nu, läs bipacksedeln, och lycka till med rökstoppet!"
Tant A är MYCKET nöjd med det, tack Farbror Doktorn!
Glatt stormade jag till Apoteket med känslan av "Nu jävlar!!" men naturligtvis hade dom ingen Zyban hemma. Inte grannbyns Apotek heller... Så typiskt. Men har jag väntat flera år så ska jag väl kunna vänta 4 dagar till då.


Mitt i kaoset med handgemäng, skadade tummar och osammarbetsvilliga sköterskor slängde jag i mig lite spagetti och köttfärssås. Med betoning på slängde. Jag insåg efteråt att jag nog inte hade tuggat spagettin utan bara svalt rakt av. Det är hemskt dumt att göra så när man gjort en GBP kan jag meddela. Otuggad mat kan fastna i den lilla  passagen från mage till tarm, och precis det gjorde det. Smärtan av det är obeskrivlig lärde jag mig igår. Från eftermiddagen till midnatt kräktes jag med flit säkert 50 gånger, i desperata försök att få det att lossna, spola ur magen. Jag gick här och grät av smärta och skakade, både maken och S tjatade och bråkade om att tillkalla ambulans. Jag vägrade, men hade det blivit ett uns värre hade jag helt enkelt inte haft något val. Om inte maten lossnar av sig själv måste dom gå in med gastroskopi och ta bort det. Från klockan 15.00 till 02.00 fick jag inte ens i mig vatten för magens inställning är "Hörrö du, det är FULLT här, ta tillbaka det där!!". Jag vaknade flera gånger sen med en fruktansvärd huvudvärk, och hunger. Vätskebrist utan tvivel, så jag drack en hel del under natten men vågade inte äta nägot. Idag känns det bra igen, och jag utesluter härmed spagetti och nudlar i alla former från min kost. Better safe then sorry.


 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

...

Av Anna - 4 mars 2015 18:40


Av Anna - 13 januari 2015 14:09

Idag kom jag hem från jobbet och de två små, 3 och 5 år gamla, ville stanna ute och leka i snön. Efter ett förhör för att vara säker på att dom vet vad som är förbjudna områden så blev det så. Första gången ensamma ute! Jag gick in, packade in mjölk...

Av Anna - 10 december 2014 17:07

Jag får inte ledigt i jul och mellandagarna... Det är få som får det på jobbet pga brist av vikarier och besparingar. Jag VET, vuxenlivet är så. Alla kan inte få ledigt samtidigt osv. Men det skiter väl jag i!! Jag vill ha ledigt!! Kommunhelvete och ...

Av Anna - 8 december 2014 11:09

Fick just en kyl/frys levererad. Upp till farstubron är det två låga trappsteg. Men vet ni? Man KAN visst inte få upp en kyl/frys som väger 69 kilo uppför 2 låga trappsteg med en pirra. Nej. Absolut inte. Bäst att ställa den två meter ut på gården is...

Av Anna - 7 december 2014 18:45


Ingen jul utan Christollen, aka Stollen. Det tyska julbrödet som är tungt och kompakt nog att använda som vapen. Hittils har jag alltid köpt det färdigt, så även i år, och det är långt ifrån gott. Lika bittert äter jag det varje jul.... Varför? Jom...

Ovido - Quiz & Flashcards