Jamen jag måste ju prova.

*öppnar*

Luktar gott...
Smakar ljuvligt!!!

Allt kaosar och alla är på ett djävulskt humör...

S fick mjölk i ansiktet och O bara tittade utan att göra något. S fick ett av sina utbrott och en Hokus Pokusstol flög genom köket och landade tre meter bort. Godmorgon grannarna.....

G hatar sina reservglasögon och kastar dom hela tiden. Han är ilsk och terrar stackars A... som i sin tur terrar tillbaka och babyslagsmål är ett faktum.

O har, mycket förståndigt, satt sig i sitt rum för att slippa kaoset.

Så fort S går ska O ta en dusch med G. Min lille G ska ha sin första dagisfotografering idag! Klart som f att det sker när hans ubercoola pilotglasögon är på reparation...

Nu ska jag jaga ut S till bussen och se om jag kanske kan få en kopp kaffe i lugn och ro. Tveksamt.

Jag och G har hämtat glasögonen och naturligtvis passat på att handla. Behövde ägg och smör tills imorgon för jag ska vara bullmsmma och baka till dagis.

I affären möts vi av ett BERG av chokladkakor med Disneymotiv... Må så vara att G inte ens hunnit bli 3år, men nog vet han både vad choklad och Disney är... Så då får man som mor snabbt välja mellan att låta honom få, eller orsaka spräckta trumhinnor på alla i butiken samt stå ut med dom menande blickarna.

Ja choklad blev det...

Min lille G har haft en lös nagel några dagar. Idag ramlade den av. En liten bit satt kvar längst in mot nagelbandet, men den råkade han riva av nu. Han har jätteont och är sååå ledsen stackarn. Det svider kan jag tänka. Blöder gör det, så bandage blev det. Stackars G!!

Nej, jag skulle intre tro det va.

Så var det måndag igen. Helgen bara svepte förbi och försvann, det kändes som jag inte hann med alls.
Planerna för dagen är få. Jag måste till optikern och hämta G's reservglasögon. Och städa köket.
Men det är allt. Det händer som inte så mycket... mata barn och byta blöjjor...

Plötsligt funkar det inte så längre!
Han försvinner ut till kompisar så fort han vaknat, och jag får ringa in han när han ska äta. Sen försvinner han ut igen och kommer hem igen när det är dags att sova.
Han tar kontakt med folk, det har han ALDRIG gjort förr. Han kan gå upp till ett gäng tonåringar som spelar fotboll och fråga om han får vara med! Han hittade en annons på Blocket och ringde upp och gjorde affär! SJÄLV!
Under den här sommaren har han utvecklats mentalt så ofattbart mycket, jag hänger ju inte med alls.
Från att nästan vara hans livslina har jag nu gått och blivit en helt vanlig, tjatig morsa.

Jag kom på mig själv häromdagen med att sitta här och känna mig ensam och övergiven, och funderade dystert på vad jag gjort fel. Varför jag inte duger längre...

Så slogs jag hårt och brutalt av tanken att DET ÄR SÅHÄR DET SKA VARA! Inget är fel, jag har ju inte alls gjort fel!! Tvärtom! Han utvecklas i rätt riktning, han är mer tonåring än autists ju. Han växer, både i kropp och själ, lär känna sig själv och lär sig antagligen hantera sin autism och våga mer.
Det är ju, om jag tänker till lite, helt underbart!

Det är ganska häftigt att gå från att ynka och fundera på vad man gjort för fel, till att plötsligt komma på att man faktiskt gjort rätt. Han utvecklas, och den här morsan gillar att se det!!

Jag ligger nerbäddad under täcket med tröja och långkalsong. Fryser så jag går åt. Tillochmed under varmvattnet i duschen frös jag. Men jag har ingen feber. Så trött så jag har svårt att hålla mig vaken. Känner mig allmänt groggy.
Jag undrar om det är dags av hoppa av soppdieten?